ALLMÄNT  

Biblioteksersättning internationellt

Biblioteksersättning – eller Public Lending Right som det oftast kallas internationellt – finns för närvarande omnämnt i drygt 50 länders lagstiftning. Men existerande system, där ersättning faktiskt betalas ut, finns än så länge bara i drygt 30 länder.

Danmark (1946), Norge (1948) och Sverige (1954) var de första länderna med en särskild biblioteksersättning. I dessa länder bär också biblioteksersättningen en tydlig kulturpolitisk prägel, även om systemen sinsemellan är utformade på väldigt olika sätt. I många andra länder är rätten till biblioteksersättning reglerad i upphovsrättslagen, vilket också påverkar hur ersättningen är utformad.

Det finns en internationell organisation - bildat av rättighetsförvaltande organisationer och andra intressenter - som verkar för biblioteksersättning genom utbyte och information, i Europa och i världen. Organisationen har inga medlemmar från de skandinaviska länderna. På organisationens webbplats kan du läsa mer om olika länders biblioteksersättning.

Public Lending Right International (PLRI) Network website »

EG-direktiv

Ett särskilt EG-direktiv från 1992 om bland annat utlåningsrättigheter medförde att många EU-länder införde en biblioteksersättning – som då oftast blev upphovsrättsligt reglerad. Under en tid ifrågasatte Europeiska kommissionen den svenska biblioteksersättningen (liksom den danska) för att strida mot direktivet, eftersom ersättningen med kulturpolitiska motiv är knuten till det svenska språket eller för upphovsmän bosatta i Sverige. I december 2007 meddelade ändå kommissionen att man avskrivit ärendena mot Sverige och Danmark i denna fråga.

EG-direktiv 2006/115/EEG (kodifierad version; tidigare 92/100/EEG) (pdf)