ALLMÄNT  

Biblioteksersättningen

Enligt upphovsrättslagen får ett exemplar av ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok också har rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen i upphovsrättslagen stadgad rätt till ersättning. Genom denna kulturpolitiskt motiverade inskränkning i upphovsrättslagen värnas allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.

Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen istället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet. Två motiv angavs för ersättningen: den skulle dels ge skälig ersättning för det samhälleliga utnyttjandet av författarnas verk som den fria utlåningen innebar, dels medföra en viss förbättring av författarnas ekonomiska villkor. De kulturpolitiska motiven bakom instiftandet av den svenska biblioteksersättningen skapade en från första början kulturpolitiskt utformad ersättning: den riktas enbart till svenska upphovsmän (d.v.s. som skriver på svenska eller är bosatta i Sverige) och översättare (till eller från svenska språket) – och därtill används en stor del av medlen för stipendier och bidrag till dessa kategorier av författare, tecknare, fotografer och översättare.

Biblioteksersättningen konstruerades från början som ett visst belopp per boklån, vilket skulle överföras till Sveriges författarfond – en statlig verksamhet men med en styrelse vars majoritet utsågs av upphovsmännens egna organisationer. Systemet har efterhand byggts ut, så att numera ges ersättning för både hemlån och referensexemplar av både svenska originalverk och verk i svensk översättning.

De övergripande reglerna för biblioteksersättningen beslutas av regering och riksdag i en särskild förordning. Länge fastställdes också biblioteksersättningens grundbelopp, d.v.s. ”priset per boklån”, ensidigt av staten. Sedan 1985 har dock regeringen en överenskommelse med Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om att man ska förhandla om biblioteksersättningens grundbelopp. Från och med år 2015 avser förhandlingarna biblioteksersättningen för två år i taget. De senaste förhandlingarna slutfördes i maj 2017 och avsåg grundbeloppet för år 2018 och 2019; parterna enades då om ett grundbelopp på 1 kr och 68 öre (en höjning med åtta öre) för år 2018 och ytterligare åtta öres höjning till 1 kr och 76 öre för år 2019. Detta ger en sammanlagd biblioteksersättning på 163,8 milj. kr för år 2018 (en ökning med 7,0 milj. kr) samt 171,6 milj. kr för år 2019 (+ 7,8 milj. kr).

I underlaget för biblioteksersättningen ingår hemlån och referensexemplar av originalverk, skrivna på svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige. I underlaget för biblioteksersättningen ingår också hemlån och referensexemplar av verk översatta till eller från svenska. Ersättning grundas under verkens hela upphovsrättsliga skyddstid, d.v.s. till och med sjuttionde året efter upphovsmannens/översättarens dödsår.

I författarfondens årliga verksamhetsberättelser beskrivs mer ingående hur biblioteksersättningen beräknas (författarfondens inkomster) och hur den sedan fördelas på olika slags individuella ersättningar och stipendier.